Jag är förvirrad. Jag hittar hela tiden två synsätt på saken. 1. Man ska akta sig för att bli sjukskriven eller arbetslös! Jag blir irriterad på de som påstår att de människor som lever på bidrag bara snålåker på andra. Jag instämmer dock till viss del. De människor som gör så borde verkligen skämmas, det är pinsamt att vissa lever på andras bekostnad på det sättet. Dock förstår jag inte hur man kan dra alla över en gräns sådär? Tänk på de som faktiskt vill arbeta och göra rätt för sig, men som inte kan? Tänk på de som är sjuka, sjukdom kan man inte rå för. Det vet alla. Varför måste det alltid vara så att "mycket vill ha mer"? Varför ska de som redan är rika bli ännu rikare? Kan man inte sträva efter att alla ska ha det bra istället, att alla människor är lika värda? Varför ska vissa ha det bra, medan andra lider? 2. Å andra sidan. Jag förstår hur de som röstar blått tänker, det blir ju även fel att de som arbetar väldigt hårt (vilket till exempel egna företagare oftast gör) inte får belöning för sitt slit? Varför ska de behöva kämpa som tokar, för att betala för andra? Gaaah, jag blir galen. Det är nog tur att det inte är jag som bestämmer här i landet. Haha, så förvirrad som jag är. Jag vill gärna tänka att det är bättre att alla har det lite "halvbra", istället för att vissa har det skitbra medan andra lider och far illa. Det är så jag vill att det ska vara. Jag är stolt och glad över att jag röstade rött, även om jag är lite delad...