I förmiddags var jag duktig och tog en timmas promenad i Oset. Jag måste säga att det var skönt att promenera i duggregn, inte för varmt och inte för kallt. Dock hade en regnjacka kanske varit passande, min ljusgråa tröja var nämligen mörkgrå när jag kom in...

Ibland är det skönt att gå på promenad alldeles själv, speciellt i Oset där man ofta verkligen är helt ensam (förutom de lurviga kossorna i hagen). Man får tid att fundera på viktiga (och oviktiga) saker, lyssna på musik och sjunga högt om man vill... skönt var det, ända tills en gubbe joggade förbi mig med ett flin på läpparna. Okej, man kanske inte är helt själv, ska tänka på det angående sången nästa gång.


Jag ska nog höra med min syster om hon har lust att gå en sväng med mig imorgon, det är ju även trevligt med sällskap på promenaderna!